Jag tog på mig tightsen och snörade på mig joggingskorna. Duktig flicka och allt det där. Visade sig dock efter bara tio steg att Gill definitvt är halt, men vänster fram. Så henne fick jag packa in i hagen igen, trots det bakslaget så gav jag mig ut själv på en kortisrunda och inget regn kom.
 
Så imorgon ringer jag veterinären, känns typiskt bra att bestämma veterinärtid när jag inte vet hur eller om jag jobbar nästa vecka. Ska det här nu grusa mina tömkörningsplaner för Anders Eriksson om en månad med? 

Kommentera

Publiceras ej