Mycket bajs idag, det är liksom inte nog att man pratar om fekalier och diarréer på skoltid utan man har en hund som är kass i magen hela natten. Vilket gör att man får springa upp flera gånger för att det är en hund som ligger och stirrar på en och verkligen vill ut.
Och som tack för att jag släppt ut henne hela natten i omgångar bestämmer sig båda för att rymma på morgonen. I två och en halv vecka har de följt med oss lösa på gården utan några problem. Morgonrutinen med att ge hästarna hö tar max en minut och då brukar hundarna vara precis bredvid. Men imorse pös krypen. Som tur var de hemma igen efter en halvtimme, men då hade de ju lyckats att förstöra hela min morgonrutin.
Sedan skola i vanlig ordning, men under tiden jag är där får jag sms från Patrik. Två bra saker, två dåliga. De bra var att han hittat en nyponbuske (ganska lätt att glädja den där mannen) och elektrikern hade kommit som planerat. De två dåliga var att vasken som var upplimmad på väggen i badrummet hade släppt och kraschat i golven. Tusen bitar på golvet och en vask fattigare. Och precis innan Patrik stack till jobb så upptäckte han att den dåliga hundmagen hade lämnat lite spår efter sig inne i huset. Så med andra ord hade jag lite bajs att se fram emot när jag kom hem.
 
Så jag antar att min dag idag har varit precis som de flesta småbarnsföräldrars dagar är varje dag...
Det  är inte klokt vad trötthet påverkar mig, redan i söndags kväll började mitt humör dala. Lagom till sängtid var jag ett deprimerat åskmoln och gårdagen gick väl i samma tecken. En blandning av olust, mindervärdeskänslor och hopplöshet omfamnade mig och de här kommande två åren i skolan kändes fullkomligt olösbara. Precis som mitt liv här i Gussnava. Tog dock mig igenom dagen och efter en kort promenad med hundar och lite mat så ägnade jag eftermiddagen och kvällen åt att sova. Inget vidare piffigt humör när Patrik kom hem heller, men vi tog oss igenom lite stand up och fick lite skratt i kroppen sedan vaknade jag upp till en ny dag idag.
Ångesten hade lämnat mig och även om skolan fortfarande är mig övermäktig så är det inte något vidare stort problem. Jag kan skratta och faktiskt ta mig an både den ena och den andra uppgiften med gott mod. Och trots att jag kom hem samma tid som igår, närmare halv fem så fanns där både energi att sälja garderob(blocket kan vara min bästa vän), mocka hage och faktiskt rida! Kunde dessutom bjuda Patrik på både ett och två leenden när han kom utan att anstränga mig något värst.
Och faktiskt så kunde han framkalla några leende till genom att berätta att elektrikern kommer imorgon och trappan på torsdag (om inget annat händer) och igår fick vi faktiskt värme! Så nu borde det väl vara rimligt att tro att det blir inflytt till helgen? Tre veckor i husvagn är lätt som en plätt... ;)
 
Min lilla bil blev dessutom premiärkörd till Lund idag och jag får säga att den är väldigt fräsch, men det slog mig när jag körde den att det är en väldigt stor bil. Så vi kan väl säga så att jag inte lyckats att köpa en småbil utan enbart en gubb-bil.
 
Bästa suddiga utsikten idag.
Sjukt dålig ridning och väldigt vingligt. Men det är bra, då har man något att arbeta med;)
 
Det har varit en fantastisk dag, hög klar luft och en sol som gav sommarvibbar. Redan sju imorse pallrade jag mig upp för att hinna med min obligatoriska långfrukost (som inte riktigt är densamma när teet smakar märkligt pga vattnet). Och efter frukost pluggade jag ett par timmar , något som absolut fungerar bäst för mig att läsa lite på förmiddagen, jag är nog som mest motiverad då. Sedan har jag ingen riktig ro och glider lätt iväg på saker som jag inte alls borde glida iväg på... typ facebook, promenera hundar eller mata hästar.
Det där med att mata hästar borde jag nog sluta med, för helt plötsligt ser Gill dräktig ut igen, inte helt enkelt att fodra den damen...
 
Så innan tolv idag hade jag både pluggat, kastat av lite ved till bror, hämtat halm och druckit kaffe med syster. Världens bästa förmiddag skulle jag nog kunna säga. Att kaffe kan vara så gott där? Hemma är det inte alls gott för tillfället, ännu en gång det där med vattnet.
 
Eftermiddagen bjöd på ridlektion, Gill är precis lika snäll som hon är tjock. Är en fröjd att hålla lektion när Adela får rida Gill, så enkelt allt är då. Speciellt i jämförelse med lilla egensinniga Scott. Yolo har full show när vi aktiverar morsan i hagen och studsar rundor både här och där. Ibland så pass mycket show att tom Gill studsar till lite...
 
Garaget är i princip tomt nu med! Men jag har lagt målningen på is. Med tanke på sprickor i väggarna så känns det lite som att sminka en gris. Så hästarna får stå ut med de moderiktigt orangefärgade väggarna...