Julen är en väldigt konfliktfylld tid för mig och det är väldigt många år sedan jag uppskattade julen som den fridfulla högtid den ska vara. Flertalet jular har genomsyrats av mer eller mindre familjedramatik, val mellan att fira jul hos den ena eller den andra. och när väl respektive kom med i bilden så har det kommit in val där med. Allt som ofta har det resulterat i bästa fall olustkänslor och i sämsta fall bröstsmärtor.
 
Självfallet har det varit mysiga jular med, men generellt så har det blivit en sorts pliktgrej från min sida.Och utav princip har jag firat där barnen firat (syskonbarn). När väl systerbarnen i skåne blev stora så har jag de senaste åren tagit på mig att "passa" mamma då brorsbarnet aldrig är hemma i juletid.
 
I år bestämde sig iaf mamma för att fira jul i DK med familjen där, systern åker till Norge och bror åker i vanlig ornding uppåt landet. Och pappa, ja han har jag inte firat jul med på många år så han har såklart egna planer. Med andra ord så vill min familj inte fira med mig;)
Jag kan såklart fira med Patriks familj, men eftersom julen är något som inte är sjävvalt för mig så ska jag i år fira den ensam eftersom jag nu kan välja det. Eller ja Patrik insisterar på att fira den med mig, men jag tycker inte alls det behövs. Jag må låta som Grinchen, men palla jul! Så nu är planen att inte fira och eventuellt hänga med grannarna i bästa fall. Det känns gött.
 
Helt otraditionig är jag dock inte, igår blev det tex impulsbakade lussekatter och glöggbjudning här hemma, det var ju ändå lucia!

Kommentera

Publiceras ej