Bara positiv
För var dag som går med den här känslan av välmående och framtidstro blir jag mer och mer skeptisk. Har nog haft en ganska lång låg period nu egentligen därför känns inte det här riktigt riktigt och idag var inget undantag. Ännu en dag där det var kul med hästarna, Gill och jag gav oss ut på en långtur i skogen där vi mest galopperade rundor som i gamla goda ponnytider, faktiskt den skogen jag rejsade rundor i när jag var i ponnyålder. Gill är ganska ponnylik och hennes små ben trummar på så bra som de nu kan göra så att infå ponnykänslan är inget vidare svårt på henne. Men för att spä på det lite extra hoppade vi också ute i skogen! Någon vänlig själ hade satt upp ett hinder, jag tyckte det var liteee högt (kanske 60-70... mes?) så hon vägrade ett par gånnger för jag försökte styra på där där det var lågt och gav väl sisådär tio signaler om att vi inte skulle hoppa och en halv signal att vi skulle hoppa. Lyckades dock ta oss över det halvdant med rivning, så efter rivningen vågade jag hoppa över det flera gånger. Satte upp det igen och samlade mod att hoppa det i fullhöjd, hjälp vad kul! Vet inte varför jag är så hopprädd, för så jävla illa är det inte? Gill är dessutom en ganska trevlig bregotthoppare.
Efter vår hoppträning mötte vi hund och människa för andra gången i skogen, båda gångerna tvärnitade Gill lite elegant. Den här människa berömde Gill och undrade vad hon var för något. Kanske islandshäst? ;) Hihi. IslandsGill.
På vägen hem hittade vi ett hinder till, men det bestämde jag mig för att det var allt för högt, säkert 80 cm. Huu! Så efter att vi kikat på det och kommit överens om att det var för högt tog vi oss ut på skogsvägen igen och då försökte Gill nästan (!!) bralla med mig och fattade sedan korsgalopp. Sååå söt! Kul med lite liv i hästen, korsgaloppen inte lika söt...
Fint väder att rida ut i... suddiga bilder som vanligt. Marsvinsholm som utsikt på nedersta bilden.
Förutom uteritt idag har jag preppat Scott för ponnyridning i Ystad, det är julskyltning och han är inlånad av en bekant som brukar assistera med ponnyridning där. Just nu är hennes ridskoleverksamhet vilande så då fick hon låna in Scott. Lite därför han har fått följa med som handhäst på sistonde för att få upp lite kondis inför ponnyridandet! Det stora problemet med att låna ut honom är inte hans nafsande som man skulle kunna tro utan att han är konstant skitig! Men han fick faktiskt smaka på slangen för att rengöra benen ordentligt och lägga dammet lite på övriga kroppen. Han har så tjock päls att avspolningen endast blev ytlig så han inte skulle frysa. Sedan har han fått stå uppbunden vid tre olika fruktträd för att äta gräs och torka i solen. Men det var en ganska ren shettis som plockades upp för en stund sedan, lite lockig, men ren! Nu hoppas vi bara på att han uppför sig bland barnen :D
Fluffigast svans ever!
skriven
Då är det Scott som är på FB