En ung tant med balansproblem

Jag är omåttligt imponerad av livsmedelsproducenter som lägger ut sina nya produkter på facebook. Låt säga att 50 kommenterar just den här skapelsen, 10 av dessa kommentarer kommer antagligen att vara beröm. Resterande 40 kommer vara något mindre positiva, hur orkar man fortsätta att lägga ut sina produkter med kommentarsmöjligheter när kommentarerna är så här:

 

Hur mycket socker är där i?( Frågar du det när du köper ditt lördagsgodis med?)

Hur många E-nummer? (Kanske några, för att det är ett system för att förenkla! Det blir inte mer naturligt för att man skriver ut hela namnet och inte mer onaturligt för att man skriver ett E-nummer)

Varför finns det inte glutenfritt? (För att normalt sett bakas bröd på vete, annars får man köpa specialbröd bakat i glutenfria lokaler)

Jag bakar mina egna bröd, mycket godare! (Good for you, varför kommenterar du ens?)

Hur mycket fullkorn? (Hade du läst överskriften så står det där...)

Måste där vara frön och skit i alla bröd? kan man inte bara göra bröd som går att tugga? (Köp formfranska för bövelen)

Där är jättemånga E-nummer i era vaniljgifflar, och mjölk! Mjölk är ondska.... (Ehm vad har vaniljgifflar att göra med brödet vi gör reklam för? Köp inte gifflarna då för fan)

 

Just socker och glutenkommetarer är som en trasig jäkla skiva och fyller halva kommentarsfältet. Vad är det som driver människor till att kommentera saker de inte måste köpa? Jag förstår om man vill ge några konstruktiva råd eller beröm, men när man i princip klagar på en matkasse kallad "fina fisken" för att den inte finns i fiskfrivariant blir man bara så trött. Har vi inte mer att göra?

 

Då ska jag kanske inte ta upp behovet av att skriva kränkande saker om politiska ledare som folk verkar ha, fast vänta lite. Det har jag nog tagit upp innan...

 

Bröd bakade med kärlek genom åren ;)