Kan vara så att jag är för stursk nu?
Det brukar bita mig i rumpan som man så fint säger.
 
Har just nu ingen vän i min kärlek, men förhoppningsvis är kärleken kvar.
 
Relationer är så brutalt knepigt, jag gillar att tycka och jag gillar att säga vad jag tycker. Det är jobbigt om man då måste censurera sig själv inför den man står närmast. Men samtidigt måste man nog vara två om att vara öppen och att bara stänga inne saker passar mig inte alls. Det gör mig deprimerad. Jag har inget emot att bråka, jag kan ju rent av tycka att det är kul. Livar upp tillvaron.
Då går det inte så bra om ens bråkpartner inte gillar att bråka.
 
Ingen är felfri, men alla är fantastiska. På något vis.
 
Jodå så att.... mycket som händer nu som sagt.