Det börjar att dra ihop sig mot valtider och kampanjandet har börjat på diverse olika håll. En del partier fokuserar på att försöka smutsa ner andra istället för att lyfta sig själva. En något osmickrande taktik, men det ser de ju inte själva eftersom de lever på att sprida hat och gynnas av den retoriken då deras väljar även dras till denna simpla smutskastning. Denna metodik kräver varken finess eller eftertanke utan det är bara att köra på och kasta skit. I samband med val ska dessutom representanter väljas ut för alla partier, människor som kan vara ett ansikte utåt för sin väljarskara.
 
Jag har blivit tillfrågad om jag vill stå med på listan för kommunfullmäktigevalet och jag har vänt och vridit på det en hel del på sistonde. Samtidigt som jag vill nöja mig med ett par bollar i luften (jobb och häst) så är det svårt att stå vid sidan om. Jag vill ju vara delaktig och göra mer. Nu har det dessutom landat i att jag kommer att stå på första plats på kommunlistan, något jag varken önskat eller valt själv. Utan i ren demokratisk(?) anda har jag blivit tilldelad den platsen. Något jag såklart ska vara stolt över att andra ser mig som en kandidat och företrädare för vår politik i mp. Samtidigt så är det fortfarande så att jag ställer mig frågande till vad andra ser i mig som jag inte kan hitta själv? Och det bär ju en del med sig, jag måste ju kunna förvalta det här förtroendet.
 
Egentligen var jag ju på väg från poltiken, men nu landar jag i något helt annat som kräver ett förnyat engagemang även om det inte är helt självvalt. Men kanske är det bra med en ofrivillig politiker, någon som inte tror sig ha alla svar och som är öppen för intryck från andra håll än sitt egna. För jag är en novis och jag är en pragmatiker och tycker inte om det poltiska spelet. Just därför kan jag kan kanske förändra saker och tillföra ett annorlunda persepektiv? Jag vet inte, vi får se... Ett halvår till val.