Är det inte lite sjukt att jag tycker att det är värt att köra bil i tre timmar för att träna 45min? Att dessa trekvart ett par gånger om året ger mig mer än regelbundna träningar på hemmaplan. Vilken fantastisk människa den där Katarina är. Vad sjutton ska hon bo i Portugal för?
 
Hur gick det då? Gill hade helt plötsligt fått för sig att hon är tröttast i världen, inte jättekänslig för skänkel eller vikt, men å andra sidan väldigt godmodig och utförde alla uppgifter i maklig takt. Tränade lite lans, grind, backa med klocka osv. Allt skötte hon, men utan något vidare sug. Det här lugnet hade definitivt varit eftersträvansvärt under AR-kursen, men man kan inte få allt. Jag fick tänka på min sits och mina händer i vanlig ordning och kanske skita i att Gill inte alltid orkade utföra saker rätt, men så länge jag gör rätt kan Gill så småningom landa i det rätta med! Katarina tyckte Gill var söt, det är en ganska bra definition.
 
Men en ren energikick var det verkligen! Dessutom apkul med WE. Ska sätta upp lite "permanenta" hinder här hemma så vi kan träna minst en gång i veckan...