En ung tant med balansproblem

Att veckan mest består av vardagar är alltid lika smärtsamt uppenbart på måndagar. Helgerna bara swishar förbi. Den här helgen har Yolo stått i fokus, i lördags var vi på miljöträning/agility. Ca 14 olika hinder skulle vi ta oss igenom, bland de mer roliga var att gå igenom ett hav av petflaskor, balansbräda och gå igenom skumgummi rör som stod rakt upp.

Av någon anledning så är allt man går ovanpå helt ofarligt, jag tycker att plastflaskor runt fötterna borde ställa till det en del. Men icke. Likaså balansbräda med vipp var något hon tog sig an med stort mod och lätthet. Desto svårare med smalare balansbräda utan vipp, lite otydligt varför man skulle gå på en så smal yta, men även det gick fint till slut.

Vad som var svårast var att gå igenom saker, skumgummiflärpar underifrån och från sidorna som bildade staket gjorde henne skeptisk, även en korridor med en WE-tjur vid sidan om gjorde en något tveksam. Men när vår träningstid var slut utförde hon alla moment utan att tveka. Så grym! Hon höll även på att sparka en snygg nordsvensk, helt uppenbart att min dam nog ska ha en röd rosett i svansen. Lite humör.

Meeen matte, det är ju stängt

Ok vi går väl om några är borta (sen gick hon igenom alla)

Ringen var först lite skum, men sen var även den en barnlge

I min enfald trodde jag att hon skulle vara lättlastad efter alla dessa förtroendeuppdrag, men i vanlig ordning var det i princip ”omöjligt” att få hem henne. Fick lite hjälp, bland annat av en häst framme vid sidodörren som lockbete så gick hon rakt in.

Igår skulle vi på dressyrträning, då fick jag knappt in henne i transporten hemma heller. Arg var jag, inget tålamod alls. Slutade med att jag tog ett bremsgrepp med fingrarna och Patrik hade lina bakom henne så gick hon in.

Med mycket störmoment på träningen så var hon en del uppe i luften, framförallt psykiskt. Men hon har kommit långt med tanke på hur lite kvalitativa träningar vi haft. Vi leker ju mest rejserhäst hemma. Gårdagens aha-upplevelse var hur bra hon svarade på en klapp på halsen för att få mjuka avsaktningar eller lugna ner tempot.
Och efter en riktigt trevlig men varm träning så gick hon upp på transporten med lite mindre protester, men fortfarande inte utan hjälp utifrån. Det står iaf klart att jag måste träna transport igen, märks att hon inte åkt på hela sommaren!