Träigt

Patrik och jag har haft en egentidshelg (precis som vi aldrig ses själva...) Han fyllde ju ganska nyligen år och då fick han en trädbeskärning och ympningskurs i Kivik av sina föräldrar, som jag även fick hänga med på. Jag slängde dessutom in en övernattning och räkbuffé, som kanske kan räknas lika mycket som present till mig som till honom. Så igår efter att vi fixat med lite smått och gott här hemma och jag ridit Gill (gick toppen, hon är superfin) begav vi oss ut på Österlen. Vi körde långa vägen med ett  snabbtstopp på ett kallt sandhammaren och ett lite längre stopp i ett öde Simrishamn där det var lögn i helvetet att få tag i en fika efter 16. Slutade med att vi fick ta en dessert och en kaffe på restaurang, inte ett dugg prisvärt.
 
Vi skulle övernatta på ett litet B&B (Kaptenshuset i Kivik) som visade sig var helt folktomt när vi kom, inga gäster och ingen personal. Vi släppte in oss själva och där var verkligen svinkallt i lokalerna. Men vårt rum fick ganska snabbt upp värmen även om allt annat var bottenkallt. Lite senare på kvällen begav vi oss till Buhres och där var nästan lika folktomt. Vi och ett sällskap till huserade där. Kändes nästan lite spirituellt. Buffén var liten men välsmakande. Delade ett gott vitt vin till och satt och småpratade någon timme. Försökte avsluta kvällen med lite mello, men det var allt för kallt för att vara i de allmänna utrymmena på B&Bt.
 
Till frukost träffade vi personalen, hon hade noterat att det var svinkallt och undrade varför vi inte hört av oss. Jag som miljöpartist antog att det var en energibesparing de gjorde som jag därför kunde leva med eftersom det var varmt i rummet. Så  var tydligen inte fallet utan det var en säkring som gått. Vi fick en liten frukostbuffé för två där man kunde önskat godare bröd, men jag kunde inte klaga på mängden frukt eller pålägg! Mjölken till kaffet hade de glömt, så hade jag nu varit en gnällig gäst så hade jag gett dem 2 stjärnor av 5, nu låter jag istället bli att ge en recension;)
 
Klockan åtta var vi på Kiviks musteri där kursen började med teori om äppelodling och beskärning. Efter lite frukost så gick vi ut i de råkalla äppelodlingarna och såg lite olika varianter på klippning. Och slutligen fick vi själva beskära. Väldigt intressant och nyttigt, vad man kan ta med sig är 1. Äppelträd är förlåtande, du kan göra lite som du vill. 2. Beskär lite mindre än du tänkt, så slipper trädet lägga massvis av energi på att återuppbygga sig vilket bara leder till att du måste klippa dubbelt så mycket året efter.
 
Till lunch fick vi en liten brunch, inget wow men helt okej. Kakdelen var mer än okej dock ;) Efter detta var det dags för ympning vilket visade sig vara en större konstform än jag kunnat tro. Att skära rätt snitt och förbinda grundstam med ympris var pilligt! Och det var mer än jag som suckade frustrerat. det gick till slut så nu har vi varsitt träd med oss hem. Dessa kan dock inte planteras i marken förrän nästa år... Om de lever så länge. Tålamoood. Usch!
Vi avslutade kursen med ännu mer fika och planteringsgenomgång. Jag måste verkligen säga att den här dagen/helgen har varit den bästa på länge. Intressant innehåll, god mat, trevliga människor och nya kunskaper!
 
Övningspinnar, vi hade verkligen underskattat hur mycket man behövde träna innan...
Hade behövt tio kvistar till
 
 
 
 
 
1 Katarina:

skriven

Mina smådjur hälsar att de är grymt avundsjuka på alla pinnar! Hoppas att träden är snälla och överlever :)

Svar: Kan tänka mig! Ja det hoppas vi verkligen, speciellt nu när vi tänker gå all in och ympa 20 på ett bräde :D
dooh

Kommentera här: