Nu är vi igång jag och Yolo, jag har börjat att intensifiera arbetet och ska de närmaste veckorna få henne i töm och sitta upp på henne. Vi har ju tagit det väldigt lugnt under hela hennes uppväxt med enstaka uppgifter oregelbundet fördelat över tiden. Men nu ska vi växla upp lite, få kommandon att sitta och befästa tömarbete. Det är dock riktigt svårt när man är ensam. Speciellt när lilla hästen kopplar stoppljudet som "kom och ställ dig bakom matte". Det kommandot fungerar sådär med tömmar och blir snabbt trassligt. Men vi har bara haft full tömkörningsutrutsning två gånger och hon tar det verkligen med ro. Riktig longering börjar sitta fint, bommar traskar hon över utan att blinka och gasen har börjat att komma. Men först och främst så vill hon vara med mig, vilket är det bästa betyget.
 
Imorgon kommer veterinären ut till ena beteshästen och då ska jag passa på att kolla tänder på Yolo för att sen så sakta kunna vänja in bett med. Även om jag i huvudsak kommer att fortsätta att arbeta bettlöst vill jag att hon ska bli bekväm med bettet i munnen.
 
Om någon undrade så är jag fortfarande förtvivlad över att det inte regnar... Som tur är hade vi långt gräs från början i beteshagen vilket skyddar marken en del och gör att inte allt bete bränner ner. Vilket tyvärr innebär att Yolo är tjock som en tunna, en vacker tunna :P

Kommentera

Publiceras ej