Äntligen var det dags med frukostbuffé efter en mycket god natts sömn. Trots värme och streetrace utanför sov vi båda som barn och vaknade inte förrän klockan ringde. Frukosten serverades i ett salliknande rum med vaxdukar, brickor, stora tallrikar och faktiskt ett ganska välordnat och fräscht frukostutbud. Enda som saknades var egentligen croissanter och så klart färska bullar. Den största missen av alla! Hur kan man inte ha färskt bröd på en frukost? Det var helt uppenbart gårdagens bullar och jag som miljökämpe tycker det är bra att man använde allt, men man kan istället kanske göra vitlöksbröd, krutonger eller bruschetta av gammal bröd. Så det så.
 
Efter frukost var det dags att bege sig till skjutbanan, där vi redan dagen innan insett att det skulle bli varmt. Knappt någon möjlighet till skugga och ändå omgett av träd som ger vindskydd och ingen möjlighet till svalka ger ett något tryckt klimat. Patrik skulle dock starta i näst första skjutlaget vilket skulle innebära lite svalka då värmen inte hunnit ta över skjuthallen helt. Medan han förberedde sig för skjutningen så läste jag bok i parasollskugga och drack vatten i mängder. När det var dags för start så avfyrades bara ett skott från Patriks bana, skumt. När de andra började skjuta sin serie efter provskotten hände fortfarande inget på Patriks bana. Jag fick senare reda på att hans vapen hade fått ett fel, felet kunde dock lösas på plats av en som hade skyttebutik och Patrik fick starta i ett senare skjutlag. Vilket innebar mer väntan och mer värme. Han sköt till en början bra, men den vindstilla banan kunde spöka och till slut var det med knapp marginal han kom till final.
 
 
Mellan grundomgång och final hann vi med ett snabbt dopp i Vänern, just denna badplats var enormt långgrund och samtidigt helt idyllisk. Så jäkla barnvänligt, jag fick däremot lätt ångest när jag inte kunde doppa mig innan botten började bli lite väl sjöig. Örk!
 


Här står jag och fotar in mot stranden och vattnet når mig knappt över anklarna...

Finaldags och det gick väl på inget vis fantastiskt, men Patrik är ju bra även när han är dålig. Det är något jag helt enkelt får leva med. Så plats 15 av 120 starter och lagbrons i föreningstävling är väl inte på något vis kasst...
 

När vi kom tillbaka till hotellet efter tävlingen bad vi om en ishink vilket var dagens bästa insats för svalka. Lite kalla cider, siesta och sedan första middagen på hotellet vid 21. Eftersom vi missade gårdagens inkulderade middag kunde vi dela på förrätt (löjromstoast) och dela på efterätt (marängsviss) och samtidigt få varsin schnitzel och pommes. Överraskande gott och vi var sjukt mätta efteråt så kvälllspromenaden tog emot på så många vis...
 
 

Kommentera

Publiceras ej