Det blev en hostig och febrig natt så jag tog beslutet att stanna hemma. Ingen vidare start på mitt nya jobb, men kanske ska vara glad att jag har haft tre friska veckor på mig att visa att jag "duger" innan jag sjukade mig. Jag ska inte sticka under stolen med att jag känner mig helt obekväm med att stanna hemma. Jag tror inte riktigt att jag "får" lov att göra det. Å andra sidan är jag inte säker på om det är mina egna förväntingar eller min arbetsgivares förväntingar som speglas. Jag brukar predika för andra att man inte ska gå till jobbet sjuk så jag försöker ha det i åtanke till mig själv med. Jag är dessutom fortfarande på mitt intro och en extra resurs så ska jag vara sjuk så är det nu.
 
Min nya start går nog väldigt bra men är redan nu väldigt utmanande med det tunga fysiska diskjobbet blandat med en stor portion nya uppgifter och rutiner som ska läras in. Här kommer krävas en balansgång, här måste jag bli duktig på att ta ett steg tillbaka och inte brinna upp. För brinna upp kan jag lätt göra, förra måndagen var en sådan dag efter en intensiv vecka där jag undrade lite varför jag pluggat i två år när jag nu stod och diskade hela dagarna. Men vi är i en uppstartsfas och jag måste fasen andas och läsa in situationen, svälja allt med hull och hår utan att brinna upp. Det betyder att jag bara får svälja små bitar åt gången och låta det ta sin tid.
 
Sjukstugedagen har inneburit att jag och hundarna har legat i sängen hela dagen och hört regnet smattra. Storm efter storm avlöser varandra och det är inget kul alls att vara ute. En bra tid att ha hästvila den här hösten...

Kommentera

Publiceras ej