Att vara en dålig ryttare

Det regnar som sören ute och jag känner inte för att göra något i utomhusmiljö och jag har inget vidare bra projekt inne så då sitter jag och funderar. En del av funderingar kommer utifrån att jag tittat på lite bilder på Gill där jag rider, ridtillfällen där hon ger en hyffsat trevlig känsla men man ser på bilderna att hon går med hängmatterygg. Hon är exteriört inte världens enklaste häst och jag är denfintivt inte världens bästa ryttare. Jag kanske tillochmed är en ganska dålig ryttare för att jag har svårt att känna rörelser, jag skulle tex aldrig klara av att säga om höger framben lyfts, knappt ens om jag stod på marken. Vissa hästar går det bättre för mig med, men med Gill går det sällan så bra som jag vill. Frågan är då om det enbart är mitt fel eller det är en kombination? Det är inte medvetet jag rider dåligt och jag skulle aldrig få för mig att dra ihop en häst, har alltid som prio ett att rida framåt med huvudet där huvudet vill vara. Men finliret, ja det går inte så jävla bra kan jag känna...
 
Till hösten när stall och allt är klart ska jag jäklar i det gå lite mer all in på det här med ridlära, jag ska bli duktigare och verkligen kunna rida en häst så att jag hälper istället för stjälper.
 
Nu strax åker Gill på sommarjobb och imorgon börjar jag på mitt nya jobb samtidigt som jag ska köra nattpass i mjölkfabriken, det kan ju bli hur spännande som helst...
 
Hamnar ju dessutom i värsta stolsitsen, det vill jag då skylla på sadeln och den där ballongformade magen ;) Blerk
 
 

Kommentera här: