Spring i benen

Det är inte mycket ordning med mig nuförtiden, de timmarna jag inte jobbar på mina jobb eller med stallet ligger jag mest i sängen och läser eller slösurfar. Jag känner mig så tokigt försoffad speciellt eftersom minst ett av mina jobb är totalt stillasittande. Dessutom rider jag inte heller så jag är inte helt ute och cyklar när jag säger att min kropp tappat en del spänst de senaste två månaderna. Och att sluta springa innebär bara att jag blir mindre och mindre sugen på att ta på mig löparskorna för var dag som går. Så när jag då tog mod till mig efter en sen middag springa en kort runda med hundarna var det bara pga dåligt samvete.
 
Det "märkliga" med det är att det var både skönt att springa i min långsamma latistakt (hjälper att vädret är otroligt löpvänligt) och när jag kom hem så känns livet en gnutta lättare. Varför sätter man upp sådana hinder för sig själv? Bara en kvart jogging kan göra underverk, speciellt om man gör det regelbundet ;)

Kommentera här: