Perspektiv

Idag skulle hovslagaren komma, hon ställde in i förmiddas, det händer och det är inte hela världen. Speciellt inte idag när hon berättade att hon förlorat sin sambo i en olycka för några veckor sedan och hade missat att det var helgdag så att hon inte kunde lämna sin tvååriga dotter på dagis... Det känns som att det är en helt rimlig ursäkt.
 
Men det sätter livet lite i perspektiv, hon är i min ålder, han var lika gammal som mig och så pang rycks han bort utav ren otur. Något man inte kan förbereda sig på överhuvudtaget. Något liknande hände min equiterapeut för några år sedan, även hon förlorade med sin man i en tragisk olycka. Även de hade ett litet barn. Känns som att man ska passa sig för att hjälpa mig med hästar...
 
Så när hästarna då ser ut som Gill gjorde i förrgår inför ridning får man ta det med en klackspark och vara nöjd med att man har de man älskar vid liv.
 
 
Och förutom sådana här djupa tankar så har rivning av lösdrift påbörjats så smått och jag har mockat ur den. Eftersom jag jobbar hela dagarna i påsk, förutom söndag då jag är på kurs hela dagen, så kan jag inte hjälpa till mycket mer så...
 

Kommentera här: