She's back!

Nu kunde jag inte hålla mig längre, har gått och smakatt på den här karamellen ett tag och när jag fick larm om ringorm på betet i lördags blev jag bestört. Ville ju inte ta hem en smittad häst till mina friska. Tänkte några varv till och insåg att om det var ringorm skulle det bli mycket lättare att behandla hemma. Så trots att jag fick besked igår om att det troligen var falsklarm hade jag redan planerat fullt ut för att ta hem min lilla stjärna.
Det var dock med lite skräck i magen jag skulle lyfta ur henne ur en flock på tjugo hästar och klarade jag det skulle jag då få in henne i transporten? Jag blev inte lugnare när jag insåg att det var en jättevattenpöl precis i grindingången till hagen  Hon följde med mig motvilligt med sin partner in crime i hälarna. Denna partnern är den äldre herren som släpptes samma dag som henne. Tydligen är detta hans sista sommar så det känns lite vemodigt att släpa iväg med hans lilla kamrat. Med Patriks hjälp kom vi säkert ut ur hagen utan att släppa ut tio andra hästar. På andra försöket gick hon fint in i transporten och sedan var det bara att köra de tjugo minuterna hem.
 
Eftersom det finns risk för ringorm och hon har en hel del småsår så fick hon sitt livs första bad när hon kom hem med klorhexidinschampo (gäller att köra full chocktaktik). Detta fann hon sig i utan några protester. Behöver jag säga att jag är en väldigt stolt matte? Trots att Gill och Scott stod och gnäggade på andra sidan väntade hon lugnt ut våra procedurer och följde med till hennes avskiljda väldigt gräsiga hage. Hon släppte inte huvudet från marken de första tio minuterna, tydligen lite hungrig. sedan sprang hon två långsidor, sedan åt hon igen. Ingen dramatik här inte. Hon får gå själv tills vi får klarhet i om där är någon ringorm på betet eller ej, hon ser inte ut att ha. Vill dock ogärna smitta de andra. Plus att de behöver inte alls mer mat så den här fördelningen blir bra i en vecka eller två!
 
Världens sötaste nybadade häst! Musklad och smal, inte så mycket ponnymodell längre! Ska mäta henne i veckan, tror inte hon är större än 140....
 
Hon kommer dock inte undan med att kallas svart, definitvt mörkbrun dam. Men det ska nog gå bra ändå även om passet ljuger....
 
 
 
1 Caroline och unghästen Stina:

skriven

Men du, vad fin hon är! Visst är det Gill som är mamma? Pappahäst? Hur känner du inför storleken? Vill du att hon ska landa som ponny eller liten storhäst?

Svar: Jepp Gill är mamma, pappa är frieser, vilket inte är helt otippat när man ser henne. Jag hade hoppats på att pappagenerna skulle slå igenom och ge mig en 160-häst, men jag nöjer mig med 155 ;) Bara en fördel i WE med liten och vändbar häst. Nu har jag blivit rätt bekväm med Gills nätta höjd på 152, även om jag önskat mer hals...
dooh

Kommentera här: