En ung tant med balansproblem

Jag har nog nått något sorts backkrön nu och ser med stor tillförsikt på Gills tillfrisknande och uppbyggnad, nu går jag "all in" för att göra det hela så snabbläkt som möjligt så att jag kanske ändå inte missar tävlingen iaf. Clinicen har jag i princip räknat bort, iaf om någon kan ta över min plats... 

Redan idag fick jag tid hos hovis på ett stall 10 minuter bort, jag dök upp lite innan nio och halv tio var vi på väg därifrån igen med korta tår och fyra nya skor. Inga kilar eller sulor och fakiskt ingen extravagant räkning heller.... Det var nog den snabbaste hovslagaren jag sett, här gnuggade man sig inte i skallen för att titta på vinklar utan det vara bara tjoff tjoff och på med nya dojjor. Snyggt jobb och verkade väldigt säker på sin sak. Och det får man ju hoppas när nu veterinären rekommenderade honom. Jag tror att min ordinarie hovslagare, som är nyutbildad, är lite försiktig. Även om jag ber om en kort tå så kanske hon inte riktigt vågar ta i den omfattningen som behövs. Hovslagaren idag undrade om jag provat att behandla henne något alternativt, eftersom hon verkade ha något i korset. Detta är en tanke jag tänkt mer än en gång, speciellt eftersom jag har ökat kvalitén på träningarna så har jag tänkt att det varit vettigt att stämma av med ET. Men den equiterapeut jag brukar använda hade semester då och min sommar har känts körig så jag tänkte vänta tills allt lugnat ner sig. Något jag inte tänker vänta på nu, utan det blir till att jaga tag i någon så fort som möjligt. Helst min ordinarie. Återbesök till veterinär är dessutom inbokat till den 2e sep. Så heja oss.

 

När jag kom hem för att ta efterbild på hoven inser jag att jag glömt en sak i all hast, hennes förmåga att trampa av sig skor. För jäklar vad långt dessa går bak, nu blir det boots på dygnet runt igen.